Antibiotikaresistens
En global kris som hotar människors liv och hälsa. Kallas ibland för den tysta pandemin.
Antibiotikaresistens innebär att en mikroorganism har utvecklat motståndskraft mot ett eller flera läkemedel. En infektion orsakad av en resistent bakterie riskerar att bli mycket svårbehandlad. Om infektionen kvarstår i kroppen ökar risken för spridning till andra. När inget annat fungerar krävs användning av så kallade sista linjens antibiotika. Resistens mot sista linjens antibiotika minskar möjligheten att överleva svåra infektionssjukdomar och påverkar annan livsviktig vård, som cancerbehandling.
Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen.
Antibiotikaresistens – behovet av snabb diagnostik
Jan Gorm Lisby, överläkare på avdelningen för klinisk mikrobiologi, Amager och Hvidovre sjukhus i Danmark pratar om de utmaningar som laboratorier möter idag och behovet av automatiserade lösningar.Alexander Fleming och upptäckten av antibiotika
Penicillinet upptäcktes 1928 av den brittiske forskaren Alexander Fleming.Cirka 5 miljoner människor dör i antibiotikaresistenta infektioner varje år. År 2050 beräknas siffran ha fördubblats till 10 miljoner.
1 av 5 dödsfall är barn under fem år.
Vikten av Antimicrobial stewardship
I en rapport från Strama – Samverkan mot antibiotikaresistens, beskrivs arbetssättet Antimicrobial stewardship (AMS). Det är utvecklat för att förbättra användningen av antibiotika samt minska risken för biverkningar och resistensutveckling mot antibiotika. Ett exempel på initiativ inom AMS är antibiotikaronder där antibiotikaordinationer granskas av läkare med specialistkompetens inom infektionssjukdomar för att optimera val av läkemedel och dosering till den enskilda patienten.
Situationen i Sverige mer gynnsam än i omvärlden, men antibiotikaresistens ökar även här. En avgörande faktor för att bromsa uvecklingen är samarbetet mellan läkare, mikrobiologer och farmaceuter.
Framtida vård
Det räcker inte att utveckla ny antibiotika eller att prova att använda antibakteriella mediciner. Uppkomsten av antibiotikaresistenta bakterier kräver även implementering av snabba metoder för identifiering (ID) och resistensbestämning (AST) för att kunna optimera användningen av antibiotika.
Snabb resistensbestämning förkortar tiden till optimal behandling vilket minskar användningen av bredspektrumantibiotika. Genom ansvarsfull antibiotikaanvändning kan spridningen och utvecklingen av resistens bromsas.
Eftersom vi inte vet hur framtiden kommer att se ut har vi sett till att det är möjligt att utöka både antibiotikapanelen och vilka bakteriearter ASTar kan analysera.
Lär dig mer om hur Q-linea och ASTar kan hjälpa till.
Klicka här för att se en lista över källor för denna sida.
