Sepsis
Vad är sepsis?
Vem som helst kan utveckla sepsis som följd av en vanlig bakteriell infektion, till exempel influensa, halsfluss, sårinfektion, lunginflammation eller urinvägsinfektion.
Sepsis är ett syndrom som ger livshotande organsvikt orsakat av ett felreglerat systemiskt immunsvar. Sepsis uppstår när infektionen spridit sig till hela kroppen, och påverkar vitala organ som hjärta, lungor och njurar.
Historiskt har definitionen av sepsis har varierat. Sepsis kan numera delas in i två svårighetsgrader: sepsis och septisk chock. Septisk chock är svår sepsis där blodtrycket inte snabbt kan normaliseras trots vätskebehandling.
Sepsis kallades förr blodförgiftning och ofta, men inte alltid, har den drabbade patienten bakterier i blodet. De kan ha spridit sig dit från en lokal infektion eller direkt infekterat blodbanan. Förekomst av bakterier i blodet är dock inte synonymt med sepsis utan kallas bakteriemi och kan förekomma tillfälligt och utan att ge symptom, till exempel efter kirurgiska ingrepp i mun och svalg.
Behovet av tillförlitlig och snabb diagnostik för att möjliggöra rätt behandling är vid allvarliga tillstånd som sepsis helt avgörande för patientens överlevnad.
Antibiotikaresistens – ett av de största hoten mot människors hälsa
Resistenta bakteriestammar är ett stort hälsoproblem. Infektioner som annars skulle vara triviala kan vara dödliga om orsakande bakterien är resistent mot den givna drogen.
Om inte utvecklingen av antibiotikaresistens stoppas kommer den att utgöra ett allvarligt hot mot hälsovården, vilket gör den till ett av de största hoten mot människors hälsa. Det är visat att ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Det är också känt att resistens har utvecklats mot varje nytt antibiotikum introduceras och det finns få nya antibiotika under klinisk utveckling. De flesta antibiotika under utveckling utgör modifieringar av äldre typer av antibiotika, varför resistens enligt WHO snabbt kommer att utvecklas även mot dessa antibiotika.
Bristen på tillräckligt snabb och effektiv diagnostik innebär ökad dödlighet, hög risk för superinfektioner och en hög kostnad för hälso-och sjukvården. Det utgör också en utmaning för sjukvården, där läkare nu tvingas välja mellan en bred antibiotikabehandling som bidrar till att öka antibiotikaresistens i samhället och en smal behandling som riskerar att vara inaktiv för patienten.